måndag 28 september 2009

jag alskar verkligen havet

idag har jag varit ledig, antligen borjar jag fa ta igen de dagar jag jobbat och inte fatt betalt for. jaja skulle kanske ha foredragit att fa betalt for 2 av de 4 de ar skyldiga mig, for det ar sa enkelt att ha trakigt har. det som ar svarast att bohar, ar att jag ar sa totalt avskarmad fran de jag garna har i min narhet. mamma, pappa (det ar mer en onskan an ngt annat) malin min sota syster, johanna, liv, diana och en hel del andra som har helt kommit i skymundan de senaste , ja sedan 2005. eller kanske anda sedan 2003 nar jag tog det svara och forsta jattestora beslutet i mitt liv, att aka till mallorca och arbeta som entertainer. sen kan man ju ocksa tanka att jag borde traffat nya vanner har, jag har ju anda varit har snart i 5 ar!!! det ar svart att forklara, men detta stalle ar fyllt av turister som kommer och gar, och nastan lika stor rundgang ar det pa de som arbetar har. plus, att om man overhuvudtaget vill lara kanna nagon maste man ga ut o festa. eller redan kanna folk... de man lar kanna ar de man jobbar med, och mitt hotell ar inte stort. jag vill ju faktiskt valja vanner ocksa, inte bara vara med manniskor for att jag har trakigt eller ar ensam. sa jag valjer att var ensam, med israel ja, men vi har nastan ingen tid tillsammans i veckorna. jag har dromtider pa jobbet, och hn jobbar jamt. sa ar det ocksa med de fa jag faktiskt tycker om har. de jobbar konstant och/eller jobbar andra tider an jag.
da kommer jag tillbaka till rubriken, havet.
for att jag ska borja filosofera och tanka, maste jag ha trakigt. och inte ha datorn inarheten eller tvn eller annu troligare, en bok. att sitta vid havet och som det var ikvall, med massa vagor och tom strand. jag bara stod satt och stod igen i over en timme och tankte. en massa. jag kom inte fram till angot konkret, det ar svart ensam. behover mina kara vanner till det. gaaaahhh!!!
men jag tankte pa nya zealand, resan pa 3 veckor dar, och njot. man tanker alltfor sallan, eller rattare sagt jag...

fran det ena till det andra. jag ar jatteglad. nagot kommer handa valdigt snart och jag kommer forhoppnigsvis gora flera andra manniskor lika glada:) och som sagt var ngnannanstans, det har skett ett mindre mirakel. och jag har kampat! (nej jag ar inte gravid hahahaha)

3 kommentarer:

Diana sa...

kom hem nu!!!! Kram

Leffe sa...

Jag är så sjukt nyfiken på det du skriver om.. När ska den stora hemligheten avslöjas?

Lina sa...

Håller med Diana jag =) Kram